
Pyrenéerhunden-en naturlig vakthund som skyddar herde och får
Allmänt intryck: En kraftig och imponerande hund med säker elegans. Kraftigt byggd men inte klumpig. Välbalanserad med en ståtlig hållning.
Temperament: Självsäkert lugn. Nervositet och oprovocerad aggression är högst oönskat.
Huvud och skalle: Starkt huvud med fina linjer, inte för stort i relation till hundens storlek. Skallen är svängd när man tittar från sidan och framifrån. Bredaste stället är ungefär lika brett som längden från bakhuvud till stop. Huvudet sett uppifrån formar formar ett trubbigt "V" väl utfyllt under ögonen. Inget uppebart stop eller överdrivet markerade ögonbrynsbågar, endast en lätt fåra så att skalle och nos hänger ihop med en svag lutning. Brett nosparti, avsmalnade mot nostryffeln. Nostryffeln ska vara svart.
Ögon: Ögonen ska vara mandelformade, mörkt bärnstens-bruna. Tätt åtsittande ögonlocks-set, lite snett vridna, inramade med svart. Hängande undre ögonlock är icke önskvärt. Uttrycket ska vara intelligent och begrundande.
Öron: Öronen ska vara ganska små, trekantiga med rundade spetsar. Ligger normalt platt emot huvudet, kan resas lite vid uppmärksamhet.
Tänder: Komplett tanduppsättning, friska, starka och jämna tänder. Saxbett är korrekt, m a o övre tandraden överlappar knappt undre tandraden och sitter vinkelrätt mot käken. Även tångbett är acceptabelt. De två mittänderna i underkäken kan luta lite framåt.
Läppar och gom: Tätt åtsittande läppar, den övre precis täckande den undre. Gommen och läpparna ska vara svarta eller kraftigt svartmarkerade.
Hals/nacke: Stark, ganska kort. Lite eller inget löst hängande halsskinn.
Kropp: Bred bröstkorg som når strax under armbågarna; sidorna rundar lätt bröstkorgen och förlängs helt mot bakdelen. Rygglinjen ska vara stram, manken bred. Korset lätt snedställt. Hannar har vanligtvis en mer uttalad midja än tikar, vilket ger en kurvigare linje till underkroppen.
Framparti: Kraftfulla skuldror tätt mot kroppen. Medium vinkel mellan skulderbladen och överarmen. Raka framben, kraftig benstomme, väl muskulerad. Armbågarna ej för tätt mot bröstet, ej heller för långt ifrån, så man får tillräckligt bred uppställning och rörelsefrihet.
Bakparti: Breda, muskulära länder, relativt snedställda lår. Något sluttande bakdel, topline svänger mjukt över i svans. Starka, välmuskulerade lår som smalnar av mot starka hasor. Knäleder och hasor ska ha en mediumvinkel sett från sidan. Kraftiga dubbelsporrar på båda bakbenen. Avsaknad av denna karaktäristiska detalj är helt oönskat. Baktassarna kan vara något utåtsvängda men själva benen måste vara raka.
Hållning/rörelse: Ledig, outtröttlig och elegant. Lugn, drivs av en kraftfull bakdel. Rör sig väl inom ramen för sin kapacitet, ändå kapabel att få till avsevärd fart i löpningen. Tenderar att gå passgång vid låg fart.
Tassar: Korta och kompakta. Tårna något välvda. Starka klor.
Svans: Svansen ska vara tjock vid roten, gradvis avsmalnande ut mot spetsen. Skall nå under hasorna, tjockt bepälsad med ganska långa hår som formar en attraktiv plym. Bärs låg i vila med spetsen gärna i form av en krok, sk herdekrok. Svansen reses när hunden blir intresserad av något; kurvad högt över ryggen i form av ett hjul, sk pyrenéerhjul.
Päls: Ytterpälsen ska vara ganska lång och tjock med något sträv textur. Längre strån mot svansen. Formar sig som en man runt halsen. Tätt, ulligt hår på baksidan av låren vilket ger en "pantalongeffekt". Underullen ska vara riklig. Tikar tenderar att ha en mjukare päls än hanar och har en mindre utvecklad man.
Färg: Färgen ska vara vit eller vit med stråk av grävlingsfärg (blaireu), varg-grå, svaga nyanser av citron, orange eller mellanbrun. Färgstråken kan sitta på huvudet, öronen eller svansroten. Några färgstråk på kroppen är tillåtet. Andra färger är oönskade. Svarta stråk som går rakt in till hårroten är högst oönskat.
Storlek: Mankhöjden hos hanar; 70-80 cm, tikar; 65-72 cm.
Vikt: Hanen bör väga mellan 45-60 kg och tiken 35-45 kg.
Fel: Varje avvikelse från föregående punkter skall ses som ett fel. Hur allvarligt detta fel skall ses måste ses i proportion till graden och den effekt den har på hundens välmående och hälsa.
Notering: Hanhundar skall ha två synbart, normala testiklar belägna i pungen.
|